Bara vara

Bitarna börjar falla på plats och det känns riktigt bra.

Nya tag

En fantasisk dag där skidåkningen gav nya möjligheter. Från att ha tränat is så fick jag nu prova att byta teknik för att åka bättre i lite lösare snö. Har heller aldrig åkt när det är så här varmt, upp till +8 säger ryktet.. helt ljuvligt i vilket fall som helst.
Extra kul är att man redan nu kan tipsa ungarna om hur de ska bete sig och de blir bara bättre och bättre :D
Små detaljer som hänt under veckan som jag inte tycker är värda att ta upp:
*Jag halkade ner i diket med bilen ca 10 meter från huset och satt stenhårt fast.. bra med det var att man skapar nya kontakter när man får be trevliga grannar om hjälp för att släpa loss bilen och roar hela grannskapen när de står o tittar på..
*Joar och jag trillade i liften i dag.. förmodligen eftersom vi bägge stod o halvsov.. återigen - trevligt att man kan roa andra.. fast jag tror att jag och Joar skrattade mest. Sedan fick jag utskällning av sonen för att jag höll på med telefonen i liften.. och tappade den.. vilket innebar att vi bägge hoppade av igen.
Avslutet på dagsåket blev afterski o skitsnack och sedan fick vi äntligen prova på kvällsåkning!!
Tyvärr är det så att förkylningen är ett faktum och jag mår inte bra så det lär bli tidigt i kväll.

Dagens gullunge och mera skidor

Grått och kallt och dessutom så snöade det småspik.. det gjorde ont. Tur att man har småungarna att titta på, de värmer!
Sonen visade hur man skulle göra i hoppet jag misslyckades med härom dagen (hade det funnits foto skulle mina skidor varit ovanför flaggorna..).
I övrigt är det vansinnigt vackert och berget lockar fortfarande.

En perfekt dag

Dagen började seg, mulet och med alltför klara minnen av huvudvärken från i går så efter en slapp morgon tog vi oss ut i backen. Ungarna var på topp och ville upprätthålla hedern som vi samtliga förlorade i går (den ena vurpan värre än den andra, jag flög och Spöket tog en närstudie av granar bl.a.). Efter att vi tagit oss några backar längre bort så stack jag och Gitta i väg själva, hittade en toppenbacke där vi även mötte upp Karin. Äntligen chans att förbättra vår egen åkning. K tipsade om hur man sköter sig på isunderlag och sedan var det träning. när de sedan stack hem på lunch så stannade jag kvar och vilken fullkomligt perfekt åkning det blev!!!
Solen kom fram (och frågan är om jag lyckats bränna mig tom) och mjukade upp underlaget perfekt!
Passade på att fortsätta att träna och efter att ha smååkt (och frusit en hel del) med ungarna i flera dagar så fick jag känna på hur det är att kämpa så man blev svettig i backen.
Så fantastiskt roligt och skönt!!!
Tyvärr är inte utrustningen den bästa så efter ett par timmar så började det skava och då gav jag upp (motvilligt).
Behöver jag säga att nu väntar bad och bastu och sedan umgänge.

En lugn dag

Lite skidåkning på förmiddagen, sedan slappa.
En migränattack har fått mig att ta det lugnt i dag. Nya tag i morgon.

En skön dag

Det blev sent i går för framför allt barnen, mysigt umgänge med sällskapsspel och lite öl för de vuxna (och naturligtvis så ingick jag i laget som vann.. 2 ggr efter varandra :P..).

Tröttheten tar överhanden för samtliga men när äntligen hyra av skidor m.m och det första osäkra åket var avklarat så finns det nog ingenting som kan beskriva känslan av frihet när man åker nedför berget. Solen i ansiktet och vinden i håret... jag bara älskar.

Det är något speciellt med berg för mig.

Precis som inför havet så fylls jag med en ödmjukhet och respekt inför det vackra och mäktiga.

Även om jag åker med ungarna och får ägna stor del av tiden till att hålla koll på dem (om ni sett spöket i full fart nedför en svart backe så skulle ni förstå vad jag menar..) så är känslan av frihet så överhängande.

Se framemot morgondagen när jag får komma ut igen :D

Sitter nu med ett glas vin (och ja.. jag lider lite över den något begränsade tillgången till att kunna surfa fritt, kan ju bara ladda hem för en viss summa och vet inte riktigt var gränsen går = knappt något facebook = inget bejeweld = VÄRLDENS ABSTINENS!!) och ser framemot kvällens bubbelbad och bastu.

Nedräkningen har börjat

och jag längtar så vansinnigt efter att få åka skidor igen!

Äntligen!!!

I kväll börjar jag jobba igen (även om jag gjorde ett gästspel i fredags men då var jag sjuk så det räknas liksom inte) och jag längtar verkligen.
Har haft en fantastisk sommar där vi har gjort massor och för första gången på mycket länge så känner jag mig utvilad. Ska bli skönt när allt återgår till det normala och jag kan sätta mig i lugn och ro och gå igenom alla bilder... Det är några nu!

Har köpt en ny kamera, Canon EOS 50 D. Stormtrivdes med den andra men märkte på SMet att den inte riktigt orkade med.

SMet är slut och efter ett jättefint spår kunde vi konstatera att Chippen redan under lydnaden insåg att det inte var som vanligt. En lycklig (eller urjävlig beroende från vilket håll man ser det) hund tog för sig mer och mer och under skyddet sa han tack och adjö till husse och ville sköta resten själv... det höll inte domaren med och bröt (i resultaten står det diskad).
Självklart är vi inte nöjda men det är ett år till nästa, hunden är ung och föraren oerfaren och tid har vi gott om. jag är i alla fall glad att jag fick några bilder på Chippens bett samt när figgen Anders kämpar med honom ;o)
Fullständiga resultat hittar du här och för en massa bilder kollar du här.
Vad det gäller resultaten så är kan jag inte slutat tänka på Gert Fylking och hans "Äntligen!!".

Ett fantastiskt stort Grattis till er alla från mig. Vi räknar med att kunna åka med till Tyskland och hejja!

I går for vi i väg till Kjula Dragway och såg på massa snabba, snygga och alldeles underbara fordon, både 4- och 2-hjuliga. Har inte varit i väg sedan Sko-Unos tid på Mantorp.. oj.. innan ungarna föddes, minst 9 år sedan!!
Jag lovar härmed dyrt och heligt att det inte ska ta så förbenat lång tid till nästa gång!! Ungarna var i extas!

Om..

mina barn var här.. om det vore så så skulle jag berätta hur mycket jag saknar dem. Eftersom de inte är här så hoppas jag att det kanske kan läsa det här i stället.
Det är mycket roligare att plocka smultron tillsammans med dem!

Ännu en underbar dag o foton av ungarna

Att det skulle vara så svårt att fånga fåglar på bild förstod jag men i det här fallet så undrar jag ju vad jag gjort för att såra den allsmäktige Fotoguden...

Jag tror att de var samma tranor som vi jagat i över 1 mil, dock fick jag den här bilden lite tidigare....

Nåja, jag har inte gett upp ännu!

Idag kom mamma på besök och både jag och barn var hemma, tillbringade ett par timmar vid hembygdsgården här i byn. Mamma har en ny kamera och även hon har blivit smittad av fotosjukan ;o)

När det blev dax för lunch begav vi oss till fantastiska Östermalma och tog sedan en spännande promenad där. Ungarna hittade 1 död kanin och en död fasan, sedan såg vi en levande kanin som Jenta tyckte vi skulle döda... men vi andra höll inte med. På grund av bånglig hund fick jag inte med den på bild. Lägg märke till att det är andra som tagit en del av korten ;o)

Här nedan är det jag som är i farten igen

Back in buizznizz

Sisådär ja, nerverna börjar lägga sig på plats igen. En vecka i fjällen tar på krafterna kan man ju säga ;o).
Har påbörjat arbetet med att lägga ut bilderna därifrån, lite jobbigt är det eftersom jag börjar längta tillbaka igen. Dessutom är det rätt många så det tar lite tid.. Återkommer när nästa vända är upplagd.
Kolla gärna in dem här och jag blir alltid lika glad om du vill lämna en kommentar!

Har nu lagt in ännu fler bilder här.

Från en värld till en annan..

Tillbaka till verkligheten med ett ryck.

Jag har sagt det förut och säger det igen: Sverige är fantastiskt.

Efter en riktig sk-t vinter rent snömässigt så är jag så oerhört tacksam över att få möjligheten att tillbringa som jag skrev tidigare: en hel vecka i fjällen, jag, barnen, trevligt sällskap och deras supersmå barn. Nackdelen var väl då att gubben inte kom förrän senare.

Det har varit precis så bra som jag trodde, ett extra plus för att backarna var suveränt sköna att åka i.

Sedan det extraextra pluset för att kunna säga: Nej vi stannar en dag till.

Skönt att kunna ta det lugnt på vägen hem och stanna och fika i Borlänge med en bekant som jag träffar alldeles för sällan.

Ungarna lärde sig att åka riktigt bra den här veckan, sista dagarna åkte de tom ankarliften själva. Jag kunde börja ta till mig lite tips och för första gången på alldeles för många år försöka utveckla min egen skidåkning.

Jag lovar här och nu att åka upp minst en gång/ år och bli bättre även på detta område.
Nu närmar det sig jobbdax.
Ska gå igenom alla bilder i lugn och ro, sedan kommer uppdatering i galleriet oxå.