Jag tog en promenad här hemma..

.. med hundarna i dag och tog med mig kameran.

Slås ännu en gång av hur vackert det är här.

Hmmm

Här ska jag försöka avnjuta en frukost samt fortsätta leka med mina nya leksaker ute på altanen när jag får en känsla av att nåt stämmer inte... jag är iaktagen.
En liten uppkäftig fågel sitter mellan kaffekoppen och nyponsoppeglaset och studerar mig och min smörgås. Naturligvis har jag inte kameran med mig utan ber Chris räcka ut den, fågeln flyttar sig så det är ett säkerhetsavstånd... till andra sidan bordet.
Med denna fantastiska chans att få prova fota nytt objekt så kan jag inte motstå att mata den uppkäftige. Lille ynkelpynkel fågel tar tacksamt och halvt utsvulten emot min uppoffring och flyger i väg (till saken hör att jag är en sån där som absolut inte vill mata fåglar där man äter i vanliga fall, tvärtom så jagar jag gladeligen i väg de små kräken). Jag fick några okej bilder och det går så långt att jag bryter av en större bit, den har ju ändå så fint ställt upp som modell och måste få lite betalt för det.
Men då händer det, precis som i verkliga arbetslivet, den ska ha allt!
Den bevärdigar inte ens mitt utlagda bröd med en blick utan skuttar rakt fram till MIN smörgås och börjar med någon slags attackdans som förmodligen ska få mig att lämna bordet...
och det lyckades. Nu sitter jag inne i soffan och har kastat i mig min frukost, motat ut fågeljäveln från huset, stängt dörrarna om mig och tänker fortsätta mina principer att inte mata de små kräken.
I varje fall inte förrän i morgon om jag vill ta nya bilder för han var ju väldigt söt, det lilla kräket.

Myser

Att jag älskar lata dagar i solen är ingen hemlighet men det är just det.. lata.. Det blir varmt och svettigt och man orkar inte ta sig för någonting vettigt förutom att ligga vid stranden.

Däremot när vinden viner och regnet ligger i luften, solen kämpar sig igenom med några strålar här och där, då känner jag hur energin kommer åter.

Har tagit en del supermysiga bilder och blir då kraftigt irriterad över att datorn inte vill som jag vill.. Tycker att picasa är ett trevligt program där man kan snabb redigera med bra resultat för att få ut bilder på bloggen men nu vill det inte alls!!!! Det tar en kvart att öppna en bild och jag blir heltenkelt skitsur. Som sagt tålamod är en dygd jag bara har hört talas om..

Ni får nöja er med en enda och så ska jag lägga ut bilder från trakten någon annan dag när jag inte ska i väg till jobbet.

En träningshelg i sörjan och fågelns tecken.

Jag är mycket nöjd med den delen av helgen som gick i hundarnas tecken. Rutsprut funkade fint och det kändes som om det sakta sker framsteg. Jag lät husse vara förare så att jag dels skulle få en bättre överblick men även få några bilder på henne in action. Klicka på bilden så förstår du att jag inte tyckte det var någon kul syn...
Behöver jag berätta om hur de luktade på kvällen....

Jag är ingen tålmodig människa, att sitta och vänta ut är inte min grej. Men å andra sidan så blir jag lite full i fan när det är något som jag får för mig och detta innebär att jag har fått en ny fotoutmaning - FÅGLAR. Jag tycker inte om fåglar, absolut inte burfåglar (mest för burens skull) och lösa, vilda fåglar vet man ju aldrig vad de kan hitta på. Men eftersom det tydligen är så att ån brevid träningsplatsen är värsta innestället så var jag ju tvungen.. när jag dessutom insåg vilka urhäftiga bilder det kan bli i lyft- och landnngsögonblicket så blev jag besatt.
Det är ett gäng änder och någon annan sort som blev klart upprörda på mig när jag kommer (som jag tycker) smygande genom kohagen och med detta ett gäng startögonblick. Innan nu någon får hicka och tycker att jag är bedrövlig i dessa häckningstider så är det så här att de simmade i vattnet, på andra sidan ån!!! De gånger jag skyndade mig var när de kom närmre mitten och det gillade de inte... Enda gången jag skäms lite över (fast det var nog mest jag som riskerade livet) var när jag tog ut Jenta för rastning i kohagen där vi rört oss under hela dagen. Solen värmde och Jenta betede sig som en kalv på grönbete, med skillnaden att hon attackerar mina skor. Då krockar vi nästan med ett par Kanadagäss som gick och betade. Vet ni hur stora de är?? Jenta vet mycket väl att man inte får jaga men tar gärna ett steg fram och visar hur sugen hon är.. Det gjorde gåsen också. Fick en fin bild när de lyfte och flög sista metrarna ned till vattnet. Häftiga är de i alla fall.

Alla har väl någon fotosorg i livet och min hände i helgen. Jag har stått nere på bryggan med barnen ett tag och ska börja förbereda mig för att ta ut min hund. Lägger in kameren i bilen och går för att kolla hur det ligger till med tiden. Då hör man en schvoschande ljud och när jag vänder mig om så sveper en svan straxt ovenför den spegelblanka ytan (åt motsatt håll som den lilla fågeln oven) med solen i perfket sken. Det såg så fantastiskt ut! Jag springer till bilen och sliter fram kameran men den är borta.... Finns inte ord. Fast nu ville ju då fotoguden att jag skulle få fånga någon svan så han skickade två till i (vi kan kalla det för) Jennyformat. Ljudligt tutande kom de och vek av upp mot himlen, eftersom jag inte stod i närheten av vattnet, och jag hann knäppa några bilder.

Uj, uj, uj

vad dålig jag är på att sköta den här bloggen just nu!
Inte så att jag har gett upp på någotvis, tvärtom. Jag surfar runt och kollar in andras sidor och bilder och får en massa inspiration. Kameran går för högvarv för att innte tala om redigeringsprogrammen som jag helt plötsligt fakstiskt försöker lära mig!!
En vis person sa en gång till mig att jag inte alltid behövde vara med och prata, och det stämmer ju faktiskt. Ibland kan det vara skönt att luta sig tillbaka och bara lyssna på andras åsikter och lära sig av dem.
... fast jag är övertygad om att det är inte bra att göra så för länge ;o)

Bilderna är från i dag, spöket var helt facinerad över att någon hällt ut frigolit över marken. Han fick ta av sig vanten och känna efter att det verkligen var snö.

Nyponet är ett nygammalt motiv som jag tag i dag i solen när det var uppehåll mellan snöstormarna.

å efter solsken kommer...

I går kom våren och i dag vet jag inte vad den gjorde..

När jag i morse skulle till jobbet så var det ett helt fantastiskt snöfall som ljuset trängde igenom på ett underbart sätt. Eftersom jag nu INTE är någon morgonmänniska så var jag som vanligt ute i god tid och hann fota allt det fantastiska... ehh nej. Men några bilder blev det. Ska se om jag kommer i väg i bättre tid i morgon för ni skulle se soluppgången över mitt jobb!! WOW (en hint till en viss morgonpigg fotograf jag vet).

Efter regn kommer..

Efter en vecka som inte kännts bra alls så kastade jag och sonen oss ut i går för att fota lite.. eller jag, han skulle åka pulka men där fanns ingen snö att åka på... Behöver jag nämna oljudet som blev? Nåväl stämningen lättades upp när han fick låna kameran och ännu bättre blev det senae innomhus när bägge ungarna fick prova att redigera bilder. Mamma blev poppis igen. När jag blir rik ska vi skaffa dator där de kan få prova att klicka sig fram själva och se hur man kan förvandla bilder (tanken med detta är att de lär sig snabbare än mig och då kan de få visa mamma sen :o)!!). Deras bilder kommer att läggas upp i kväll förhoppningsvis.

Jag bor på en av de vackraste platser jag sett och det slås jag av ofta. Vägen till/ från Gnesta i solupp- och nedgång är så fantastiskt underbar.
Dessa bilder tog jag från tomten i går (undantag en som jag flyttade mig lite nedåt vägen för).

Hmmm

Som sagt, tålamod är väl inte min starka sida, att läsa och följa instruktioner är definitivt inte min starka sida men eftersom nu min telefon är så j-la världelös att fota med så känns det som om jag ska försöka upprätt hålla min heder genom att lägga in ett riktigt fotografi åtminstone.. får se om jag lyckas...

Så där ja, två blev det i alla fall. Även om de inte hamnade där jag tänkte mig. Nåja återkommer, nu börjar det närma sig jobbdax.