Jenny och Cirkus Rask

Sluter ögonen låter tystanden tala men vinden viskar till mig du behöver inte gråta du behöver inte vara bara det du vill låt styrkan växa låt kraften komma tillbaka livet är ditt och träden och löven och kärleken molen drar vidare regnet rensar eller om det var tårarna jag minns inte många var dom dag efter dag kväll efter kväll jag tänker inte fråga varför därför svaret är inte mitt min tanke är stark men hoppet vilseledde mig jag trodde jag såg men blicken var vänd åt fel håll

Jag sluter ögonen och låter tystnaden tala, njuter av vinden som viskar ömt i mitt öra: styrkan har aldrig lämnat dig och hoppet är din livskamrat, det var du själv som gick vilse.

Öppnar sakta ögonen, stigen ligger framför mig, precis som förut.. väntar på fötter som ska bära tankar framåt.

Jag ler, sträcker ut mina vingar och tar mig upp