Jag är kär... eller inte kär men åtminstone frälst...
För måååånga år sedan var vi ett gäng som tränade en hel del på gym, typ 7 dagar i veckan (nä jag var inte bodybuilder utan det var bara för att få bort den onda ryggen). När tillgängligheten till favvogymet försvann så har jag alltid varit aktiv genom hundar, hästar eller dansat (ja ja på krogen men ändå..).
Just nu är det inte så, jo jag går ju med vargarna men känner mig inte aktiv så och det har känts i ryggen. Men så kom julen och med julen så kom wii och där har jag numer mii som jag vårdar. Jag tränar med ett fitness program som jag kan ta fram när som helst o köra ett kort stund så nu är det slut på ursäkterna. Nackdelen är väl att det är beroendeframkallande men attans så kul. Jag älskar känslan av slutkörda muskler, magen stenhård (...) och låren fasta (.......). Ja men under träningen så säger de att man ska se sin idealbild framför sig.
Bara liite irriterande att 6 o 8 åringarna klarar balanstesten bättre än mig, gå och lägg er nu barn, nu ska mamma bara träna lite till.
No comments:
Post a Comment