Kungen på fyra tassar

har fått ett eget album i galleriet.

En vacker höstdag ringde favoritveterinären och berättade att det var kattungar som skulle avlivas, han tyckte det var synd och undrarde om vi kunde ta någon.

Jag som hade ett spöke i magen, var tillfällig fodervärd åt en vilde + familjens två egna hundar drog ett djupt andetag och sa -NEJ. -Vad synd, fick jag till svar , då finns det inget att göra.

För att jag inte skulle börja gråta i luren så sa jag att han fick prata med gubben i stället, han klarar alltid av att stå på sig.

Vi var hos veterinären 1 timme senare.....

En liten, liten ynkelpynkel kattunge kröp upp runt min hals och gömde sig i håret. Satt där hela vägen hem. På bekommen anledning döpte vi honom till Lille Skrutt.

Efter 3 dagar bestämde jag och gubben att han skulle få en vecka på sig att bli bättre, svansen mellan benen, så fort någon rörde sig försvann han som ett skållat troll, fanns inget av den där busiga kattungekänslan som brukar lämna allt för en fluga. Han fick bo i badrummet för att vi skulle kunna ta i honom över huvudtaget.

Idag, 7 år senare har jag aldrig haft ett djur med ett mer missvisande namn.

Serveras inte maten i tid åker hundarna på spö, ofta får de sig en snytning bara därför att.

Dock så är han ändå alltid min lille Skrutt som gärna kommer och ligger hos mig i soffan, eller i sängen... om han har tid förståss...

Fler bilder kommer att dyka upp i hans galleri så småningom, OM han tillåter mig att fotografera honom förstås